idol
Jag vill börja med att försvara mig själv: Jag har aldrig tidigare följt idol, men i år blev jag så illa tvungen. Tydligen så ingår det att ”kompromissa” i ett förhållande.
Inte för att jag kan sjunga i huvud taget, men det gör ont i hela mig när en av de stackars tondöva ställer sig inför juryn. Jag har till och med svårt att hälsa på folk jag känner, men det måste vara fler än mig som inte förstår hur i helvete dem vill? För så roligt är det faktiskt inte att bli kränkt och samtidigt veta att de har fullkomligt rätt och dessutom inför de miljoner som tittar. Jag förstår inte alls! Nu är jag som sagt riktigt feg och skulle själv aldrig ställa upp även fast jag kunde sjunga. I do however admire dem som ställer upp och vet om att de kan sjunga och också kan då!
Jag har alltid tyckt att inga artister som jag kan tycka om, kan någonsin uppstå från idol. Men denna nya juryn väljer även personer som inte är pop popson själv. Nu är inte Johan palm något att hurra för tycker jag, men han bob Dylan fantasten fick mig att stanna till en stund då jag passerade tv:n.
Det finns dock en artist som är riktigt bra och har idol att tacka för sin discovery. John Mayer, ingen dålig gitarrist direkt eller röst för den delen. Hans låt gravity är underbar!
… But back to the point; idol kanske till och med kan vara något för mig, och min familj för den delen, tack vare denna nya jury som även promotar andra än boy bands. Jag står inte ut med kelly clarkson musik (vet att jag blandar in lite american idol, men det är bra exempel för att prove my point).
Så allt jag säger är att idol har hittills vart ett irritationsprogram eftersom alla är som besatta av idol, men kanske att jag kan få något utav det nu med. Det återstår att se vad som blir av; ännu en kelly clarkson, eller material som är värt att lägga över på ipoden.
Förlåt mig svengelskan är okontrollbar ibland!
// AB