… Därför blir jag alltid så fascinerad när det väl inträffar, vilket är ungefär vart tredje år. Hjärnan blir som bedövad av allt snor, man blir som instängd i sitt egna huvud. I förrgår natt rann min näsa så grymt, jag blev uppriktigt chockad över hur mycket snor en människa kan innerhålla. Det var som om hjärnan malts ner och nu forsade ut genom näsborrarna. Lite svårt att sova vill jag tillägga!

Vanligtvis (var tredje år) brukar jag stoppa in papper i näsborrarna och försöka sova med öppen mun. Ni kan tänka er själva vilken vacker syn! Men nu var det så att jag sov hemma hos min pojkvän, och även fast jag överskridit alla gränser av äcklighet med min egen soppåse full av snorpapper och min rökhosta, så var jag inte ännu beredd att trycka upp papper i näsan.

Nej, för jag tyckte det var en mycket bättre ide att lägga två kuddar under axlarna så att mitt huvud låg uppochner. För då ser man så mycket mer intelligent ut än att ha papper i näsan! Jag låg så i x antal timmar och tittade på samma simpsons avsnitt om och om igen, för konstigt nog är det inte det lättaste att somna uppochner. Min pojkvän hade redan somnat för länge sedan och i takt med hans snarkande fylldes mitt huvud och näsa som en skål, en skål av snor. Ni kan tänka er själva när jag tippade tillbaka huvudet igen. Uppochner metoden är alltså inget jag rekommenderar!

Nu förstår jag slanget ”kran” för näsa mycket bättre i alla fall. Den här händelsen var väl det mest fascinerande som hänt den senaste veckan.